Återupplivning

Tänkte att jag skulle återuppliva den här bloggen för att kunna fylla den med lite tankar kring magisterkursen som jag börjat på (jag vet iallafall att Anne har koll på bloggarna fortfarande:)). Det är ju första året som den ges här på Södertörn, och än så länge är jag mycket nöjd med mitt val. Men det är rätt tufft och mycket att göra, så jag hoppas att kunna hänga med!:)

Återkommer snart!

Nu äntligen sommarlov!

Så var sommarkursen slut och sommarlovet har börjat på allvar:-)!!

Det har varit en mycket rolig och givande sommarkurs, grafisk design från tryck till skärm. Arina har verkligen lyckats med en intressant och bra kurs med givande workshops och föreläsningar! Jag rekomenderar den varmt om man är intresserad av grafisk design.

Tack Arina och alla andra lärare!

Nu väntar lite ledigt innan jag drar till beachen i Florida i tre veckor!

Ha det bra så länge...

Slutet på b-kursen

Jaha så gick ännu en termin till handlingarna och man har blivit några högskolepoäng rikare.

Det var båda skönt och lite vemodigt efter projektredovisningen, det blev liksom lite antiklimax. Det har varit ett ganska intensivt och tidskrävande projekt också var det bara över helt plötsligt och vi fick överge våran skapelse till sitt öde...

Men för min egen del det har dock genererat en massa nya kunskaper som jag ser som värdefulla för framtiden. För övrigt tycker jag att hela b-kursen varit lyckad och det tackvare bra lärare och trevliga klasskamrater! :-)

Nu är det bara att ladda om inför den stundande sommarkursen innan man kan riktigt ta sommarlov nångång i juli!

C-uppsatsseminarier

Jag var på två c-uppsatsventileringar den ena var SMS – att regissera sig själv och Internet och ungdomskulturen. Jag tänkte diskutera lite närmare den sist nämnda.

Uppsatsen handlade om nätgenerationens sociala användning av Internet. Jag tycker att ämnet är intressant och mycket relevant eftersom många ungdomar dagligen använder Internet och andra datorrelaterade applikationer för att kommunicera och socialisera. Själva uppsatsen var bra och höll ihop bra utan större brister och det var några punkter som jag intresserad mig mer för än andra. Att det var skillnad mellan killar och tjejer kanske inte var någon överraskning men att tjejerna tyckte att det var mer okej att lämna ut information om sig själva än killarna var lite förvånande. I nuläget är det mer uppmärksammat i media och så vidare att det faktiskt inträffar tråkiga saker med barn som träffar någon de mött på nätet med oanständiga intentioner. Men detta tyckte inte tjejerna rörde dem eftersom ”sådant bara händer andra”. Jag tror dock att de inte är totalt naiva och saknar inlevelseförmåga att något skulle hända. Nu är ju inte dessa åttondeklassare kanske så representativa för deras generation utan bara en liten indikation om olika synsätt som finns på Internet och datorspel från denna grupp ungdomar. Jag hoppas på mer forskning kring hur barn och ungdomars sociala och mentala liv påverkas av den nya tekniken och hur de själva ser på den. Detta var ett litet steg i denna riktning!

Seminariet 10/5 med Jakob Tholander

Seminariet den 10/5 hölls av Jakob Tholander som är lektor i medieteknik på skolan. Han visade delar ur sitt forskningsprojekt, interaktionsdesign med barn och av barn. Projektet gick ut på att få barn att programmera/konstruera sitt eget system, spel och berättelser. För att kunna göra detta var det viktigt att kunna förstå barns aktivitet vid datorn. Till hjälp har han filmat barnenen när de interagerar vid datorn. Det första systemet som utformades var LOGO, en textbaserad kod för barn. Det följdes av ToonTalk som var animerat. De utformade tillexempel sina egna spel från grunden som de fick presentera inför de andra. Sedan utformades en matta med olika lösa delar till som representerade olika saker. Alla delar på mattan hade specifika id som gjorde att man kände av när de flyttades och resultatet projicerades på väggen. Det intressanta var att se hur de samarbetade kring arbetat och hur beslut fattades kring programmeringen.

Två olika forskningsfrågor som Jakob tog upp; Empirisk: Att förstå barns interaktion i konstruktions och programmeringsaktiviteter med speciellt fokus på vilken roll som representationer och externa artefakter spelar. Design: Att utveckla och förfina verktyg baserat på insikter från empiriskt arbete.

I framtiden kan det vara intressant att se hur barn kommer att använda datorn om det kommer mer forskning kring barn och programmering så kanske vi kan se att barnen själva kan programmera sina egna program som kan vara till nytta i skolarbeten och så vidare. Även intressant att se hur programmeringen kan bli så fysisk och ”greppbar” som forskningsprojektet visar detta gör ju att barnen blir mer aktiva i processen och arbetet.

Projekt i interaktiva medier

Jag kommer att fortsätta att skriva min loggbok på nätet under den här kursen också. Så om du är intresserad av att läsa om vad som händer i kursen gör det här: [Projekt i interaktiva medier]
Vi har även startat en gruppblogg där vi kommer att lägga upp och diskutera saker kring projektet: [Ebbas Acktankar]

Ja det är sista kursen för Medieteknik B och snart är det sommarlov... eller? Nää jag kommer ju bara att förtsätta att plugga i samma lokaler i fem veckor till på sommarkursen Grafisk form, från tryck till skärm. Det ska bli kul. Men först låt oss fokusera på Ebbas Acktankar lite!

Forskarblogg

Okej, jag har valt att följa och titta lite närmare på Dr Jill Walkers blogg från Universitetet i Bergen där hon undervisar och jobbar.

Tycker hon tar upp intressanta saker på sin blogg och ett intressant inlägg är detta: [blogs as safe spaces] Detta inlägg handlar om ett sätt att se på bloggar som en "säker" plats att säga sin åsikt om saker och fenomen i samhället. Men även kanske en viktig del i feministdebatten! (?)

Seminariet med Mattias Arvola, 26/4

Inför seminariet skulle vi läsa en text, Set of Principles for Conducting and Evaluating Interpretive Field Studies in Information Systems, MIS Quarterly, Special Issue on Intensive Research. Det var en relativt svårläst text och den krävde lite för att komma in i den och förstå helheten. Men de frågetecken som uppkom under läsningen fick jag besvarade på seminariet.

Mattias Arvola som höll i seminariet har i sina studier använt texten som grund i en fallstudie som han gör för skatteverket. I texten tar man upp olika principer för hur tolkande studier bör genomföras. Arvola berättade utifrån egna erfarenheter och studien på skatteverket hur man kan använda dessa principer i forskningsarbetet. Sammanfattningsvis gick principerna ut på detta (väldigt kortfattat och enligt min översättning):

• Den hermeneutiska cirkeln – Att studera delar av området för att förstå helheten.
• Kontextualisera – Att sätta saker och företeelser i kontexter och sammanhang där de förekommer, nutida och historiska faktorer.
• Forskarens roll till sitt studieområde – Att vara reflekterande och medveten om sin roll som forskare när man tolkar sina respondenter.
• Abstraktion och generaliserbarhet – Att kunna generalisera och säga något mer om studieorådet och teoretisera kring det. Detta med hjälp av princip ett och två.
• Dialogmässigt resonemang - Att känsliggöra sig för att teorin inte alltid blir applicerbar på studien och att diskutera detta i forskningen.
• Olika tolkningar/interpretationer av samma företeelse – Att känsliggöra sig för olika tolkningar och respondenternas olika berättelser.
• Ifrågasättande och misstankens hermeneutik – Att vara uppmärksam på subjektivitet systematiskt förvanskande av information hos respondenterna.

Texten och dessa principer har legat till grund för en fallstudien på skatteverket av en referensgrupp bestående av både forskare och konsulter. Projektet går ut på att hitta metoder för att förbättra olika beställarsystem. Studien genomförs med intervjuer av de olika medverkanden och diskussioner. Sedan analyseras även de befintliga systemen och metoder som används på företaget. Här används den hermeneutiska cirkeln för att titta på delar, specifika saker/problem för att sedan återgå till större frågor i projektet. Arvola menar att principerna hjälper till att se svagheter i projektet och forskningen.

Vi pratade även om hur man ska använda sig av olika teorier i sin forskning. Att man med olika teorier kan känsliggöra sig för olika saker i ett fenomen eller projekt. Tillexempel genusteorier osv. Fortsatt diskuterade vi även om forskarens vetenskapliga synsätt ska synliggöras och redogöras för i forskningen och huruvida detta har någon inverkan på forskningen. Detta berodde ofta på vilken institution eller tradition man har inom sitt forskningsområde.